Nkọwa okwu logo
Beta

ḿmírí

mmirī

Wordmmirī
Definitions

Noun

1.water

2.river

3.rain

Related Terms
Word Stems

No word stems

Examples

Mmiri enweghi iro.

Mmiri enweghi iro.

Water has no enemy.

Ọ bụ mmiri na enyere ncha aka ka o nwee gbaa ụfụfụ

Ọ bụ mmiri na enyere ncha aka ka o nwee gbaa ụfụfụ

Water assists in bring out lather from soap

Mmiri na-ezo.

Mmiri na-ezo.

Rain is falling.

Naịjiria rụrụ akwammiri ọzọ na mmiri Naịja.

Naịjiria rụrụ akwammiri ọzọ na mmiri Naịja.

Nigeria built another bridge on river Niger.

Mmiri na-agụ m.

Mmiri na-agụ m.

I am thirsty of water.

Mmiri anaghị enwe iro.

Mmiri anaghị enwe iro.

Water has no enemy.

Mmiri anyị agwụla.

Mmiri anyị agwụla.

Our water is finished.

Naịjiria rụrụ akwammiri ọzọ na mmiri Naịja.

Naịjiria rụrụ akwammiri ọzọ na mmiri Naịja.

Nigeria built another bridge on river Niger.

Mmiri na-ezo.

Mmiri na-ezo.

Rain is falling.

Mmiri na-agụ m.

Mmiri na-agụ m.

I am thirsty of water.

Mmiri anyị agwụla.

Mmiri anyị agwụla.

Our water is finished.

Mmiri ahụ enweghị ụzọ o si apụ.

Mmiri ahụ enweghị ụzọ o si apụ.

The water has no outlet.

Mmiri anaghị enwe iro.

Mmiri anaghị enwe iro.

Water has no enemy.

mì

Wordmì
Definitions

Active verb

1.be deep

Related Terms
Word Stems

No word stems

Examples

Oghere a miri emi.

Oghere a miri emi.

This opening is deep.

mị̀

Wordmị̀
Definitions

Active verb

1.suck; extract fluid through a technique that draws air and makes the fluid move

2.siphon

3.extract (by sucking)

Related Terms
Word Stems

No word stems

Examples

Anwụnta na-amị ọbara n'ahụ mmadụ.

Anwụnta na-amị ọbara n'ahụ mmadụ.

Mosquitos suck blood from people's bodies.

Aja mịrị mmiri niile ahụ.

Aja mịrị mmiri niile ahụ.

The soil sucked all the water.

Ka anyị mịa mmiri niile kwara n'imụlọ ahụ.

Ka anyị mịa mmiri niile kwara n'imụlọ ahụ.

Let's siphon all the water that is logged in that room.

Nneka na-amị mmanya ya.

Nneka na-amị mmanya ya.

Nneka is sucking her drink.

Ha chọrọ ịmị mmiri kwara n'ụzọ.

Ha chọrọ ịmị mmiri kwara n'ụzọ.

They want to siphon the water that is logged on the road.

A ga-amị ya ọbara.

A ga-amị ya ọbara.

Blood will be extracted from him.

mị

Wordmị
Definitions

Active verb

1.make food loose moisture, by exposing it to heat (fire or sun) or smoke, in order to preserve it; dry; smoke

Related Terms
Word Stems

No word stems

Examples

O kwesịrị ịmị ya bụ anụ ka ọ ghara imebi.

O kwesịrị ịmị ya bụ anụ ka ọ ghara imebi.

He's supposed to smoke the meat so that it does not spoil.

A mịrị ya n'ọkụ tupu e buru ya gaa ahịa.

A mịrị ya n'ọkụ tupu e buru ya gaa ahịa.

It was dried on fire before it was taken to the market.

Nne m na-amị azụ.

Nne m na-amị azụ.

My mother dries/roasts fish.

Nna m na-ata naanị anụ a mịrị amị.

Nna m na-ata naanị anụ a mịrị amị.

My father eats only dried meat.

mị̀

Wordmị̀
Definitions

Active verb

1.germinate; produce fruit

Related Terms
Word Stems

No word stems

Examples

Ọka a achọghị imi mkpụrụ.

Ọka a achọghị imi mkpụrụ.

This maize does not want to bear fruit.

Mịa mkpụrụ dịka nnwa Chineke.

Mịa mkpụrụ dịka nnwa Chineke.

Produce fruits as a child of God.

Ịmị mkpụrụ bụ ihe kwesịrị akụmakụ ọ bụla.

Ịmị mkpụrụ bụ ihe kwesịrị akụmakụ ọ bụla.

To bear good fruit is expected of every plant.

Oge oroma ji amị mkpụrụ eruola.

Oge oroma ji amị mkpụrụ eruola.

When orange produce fruit is at hand.

Ukwu ube na-amị nnukwu mkpụrụ.

Ukwu ube na-amị nnukwu mkpụrụ.

Pear tree produces a lot of fruits.

Ube a ga-amị n'afọ ọzọ.

Ube a ga-amị n'afọ ọzọ.

This pear will germinate next year.

Gbaa mbọ na-amị mkpụrụ ezi omume.

Gbaa mbọ na-amị mkpụrụ ezi omume.

Endeavour to produce seed of righteousness.

Osisi a ji nwayọ na-amị.

Osisi a ji nwayọ na-amị.

This tree is germinating gradually.

Ọ mịrị nnukwu mkpụrụ.

Ọ mịrị nnukwu mkpụrụ.

It produced a lot of fruits.

mïkö

mịkọ

Wordmịkọ
Definitions

Active verb

1.suck everything; absorb

Related Terms
Word Stems

Examples

Ụgbọala a ga-amịkọ nsị ahụ.

Ụgbọala a ga-amịkọ nsị ahụ.

This truck will absorb the waste.

Anwụ ga-amịko mmiri fọrọ na ya.

Anwụ ga-amịko mmiri fọrọ na ya.

The sun will dry up the remaining moisture.

Jiri ọkụ mịkọọ ya.

Jiri ọkụ mịkọọ ya.

Use fire and dry it up

I mikọọ ọbara ya niile ọ ga-anwu.

I mikọọ ọbara ya niile ọ ga-anwu.

If you suck all the blood, it will die.

Mịkọọ mmiri niile a

Mịkọọ mmiri niile a

Suck up all this water

Anwụnta mịkọrọ ọbara dị m n'ahụ.

Anwụnta mịkọrọ ọbara dị m n'ahụ.

Mosquitoes sucked up all the blood in my body.

Ọ na-amikọ mmiri.

Ọ na-amikọ mmiri.

It absorbs moisture.

Akwa a na-amịkọ mmiri nke ọma.

Akwa a na-amịkọ mmiri nke ọma.

This fabric absorbs water well.

Ha mikọrọ ego niile dị n'akaunt ya

Ha mikọrọ ego niile dị n'akaunt ya

They stole all the money in his account.

Aja a na-achọ ịmịkọ mmiri a.

Aja a na-achọ ịmịkọ mmiri a.

This sand is about to absorb all this water.

mįkörö

mị̀kọrọ

Wordmị̀kọrọ
Definitions

Active verb

1.absorb; soak; suck; take in especially liquid substances

Related Term
Word Stem

No word stems

Examples

Aja ga-amịkọrọ mmiri niile dị ebe a

Aja ga-amịkọrọ mmiri niile dị ebe a

The sand will absorb all the water here

ófé

ofe

Wordofe
Definitions

Noun

1.soup; sauce; stew

Related Terms
Word Stems

No word stems

Examples

Ofe a dị ọkụ.

Ofe a dị ọkụ.

This soup is hot.

Anyi ga-azụta ihe e ji esi ofe.

Anyi ga-azụta ihe e ji esi ofe.

We will buy things used in cooking soup.

Kedụ onye siri ofe ahụ Nneka riri?

Kedụ onye siri ofe ahụ Nneka riri?

Who cooked that soup Nneka ate?

Ofe ọgbọnọ ka e ji mara ndị Nsụka.

Ofe ọgbọnọ ka e ji mara ndị Nsụka.

Nsụka people are known for ogbono soup.

Achọrọ m isi ofe egwusi.

Achọrọ m isi ofe egwusi.

I want to cook melon soup.

Ada ejighị akwụkwọ nri wee sie ofe ahụ.

Ada ejighị akwụkwọ nri wee sie ofe ahụ.

Ada did not use vegetables to cook that soup.

Ị maghị esi ofe.

Ị maghị esi ofe.

You don't know how to cook soup.

Anyị ga-azụta ihe e ji esi ofe.

Anyị ga-azụta ihe e ji esi ofe.

We will buy things used in cooking soup.

Ofe a dị ọkụ.

Ofe a dị ọkụ.

This soup is hot.

Ofe a agbaala ụka.

Ofe a agbaala ụka.

This soup has soured.

Biko, kunyere m obere ofe ka m richapụ nri a.

Biko, kunyere m obere ofe ka m richapụ nri a.

Please, give me small soup let me finish this food.

Kedụ onye siri ofe ahụ Nneka riri?

Kedụ onye siri ofe ahụ Nneka riri?

Who cooked that soup Nneka ate?

Ose adịghị n'ofe ahụ.

Ose adịghị n'ofe ahụ.

There is no pepper in that soup.

Ofe e tere na nkụ na-atọkarị nke e tere na stoovu.

Ofe e tere na nkụ na-atọkarị nke e tere na stoovu.

Soup prepared on firewood tastes better than the one prepared on stove.

E ji ofe onugbu mara ndị Idemmili.

E ji ofe onugbu mara ndị Idemmili.

Idemmili people are known for bitter leaf soup.

Ama m ete ofe.

Ama m ete ofe.

I know how to prepare soup.

Ofe nsara na-adị nwaanyị mụrụ nwa mma n'ahụ.

Ofe nsara na-adị nwaanyị mụrụ nwa mma n'ahụ.

White soup is good for a nursing mother.

Ofe e siri esi dị iche na nke e tere ete.

Ofe e siri esi dị iche na nke e tere ete.

Cooked soup is different from prepared soup.

Nkọwa okwu logo

Learning Igbo made easy, free, and accessible.

Join our mailing list

© 2025 Nkọwa okwu 501(c)(3). All rights reserved.