ïbà
ịbà
Word | ịbà |
Definitions | Noun 1.malaria; fever |
Related Term | |
Word Stem | No word stems |
Examples
Ha nyere m ọgwụ ịba
Ha nyere m ọgwụ ịba
They gave me malaria drug
Igbochi ịba dị mma karịa ọgwụgwọ ya.
Igbochi ịba dị mma karịa ọgwụgwọ ya.
Preventing malaria is better than its treatment.
Ọ bụ anwụnta na-ebute ịba.
Ọ bụ anwụnta na-ebute ịba.
Malaria is caused by mosquitoes.
̣Iba gburu nwa akwụkwọ ahụ.
̣Iba gburu nwa akwụkwọ ahụ.
Malaria killed that student.
Onye ịba na-arịa na-enwe isi ọwụwa.
Onye ịba na-arịa na-enwe isi ọwụwa.
One suffering from malaria experiences headache.
ïbà
ịbà
Word | ịbà |
Definitions | Noun 㭑 1.fever |
Related Terms | No related terms |
Word Stems | No word stems |
Examples
Ịba ji ya aka.
Ịba ji ya aka.
He or she is suffering from fever.
bá
ba
Word | ba |
Definitions | Active verb 真 1.be many, plenty, much, abundant, numerous; multiply 2.grow rich, wealthy |
Related Term | |
Word Stem | No word stems |
Examples
Amara Chineke ga-abara gị ụba.
Amara Chineke ga-abara gị ụba.
The grace of God will be abundant for you.
Ọ na-aba ji.
Ọ na-aba ji.
He is cutting yam.
Ọ baara m mba.
Ọ baara m mba.
He scolded me.
Ite afu akarọ aka, ọ ga-aba ma ị tanye mmili n’ime ya
Ite afu akarọ aka, ọ ga-aba ma ị tanye mmili n’ime ya
That pot is not strong; it will break if you pour water into it
Ọ ga-aba ụba.
Ọ ga-aba ụba.
It will be plenty.
Ọkụkọ ọ na-azụ ga-aba ụbara tupu afọ a agwụ.
Ọkụkọ ọ na-azụ ga-aba ụbara tupu afọ a agwụ.
The chicken he is rearing will be plenty before the end of this year.
Ọ chọrọ ịba ụba.
Ọ chọrọ ịba ụba.
He wants to become rich.
Ha bara ụba.
Ha bara ụba.
They are plenty.
Ha na-aba ụba na mmadụ.
Ha na-aba ụba na mmadụ.
They are growing in human capacity.
bá
ba
Word | ba |
Definitions | Active verb 1.excrete uncontrollably from the bowel |
Related Terms | |
Word Stems | No word stems |
Examples
Ọ bara maamịrị n'akwa ya.
Ọ bara maamịrị n'akwa ya.
She bed wetted.
Ọ bara nsị maka afọ na-asa ya.
Ọ bara nsị maka afọ na-asa ya.
He excreted uncontrollably because he is having diarrhoea.
Ọ karuru nka nke ịba maamịrị n'akwa ya.
Ọ karuru nka nke ịba maamịrị n'akwa ya.
He got old to the extent of urinating on his clothes.
Onye na-achị ọchị ahụ ga-aba onwe ya maamịrị.
Onye na-achị ọchị ahụ ga-aba onwe ya maamịrị.
The person laughing will wet himself.
Ọ bara ahụrụ, sị anyị ewela iwe.
Ọ bara ahụrụ, sị anyị ewela iwe.
She farted and asked us not to be offended.
bá
ba
Word | ba |
Definitions | Active verb 㢢選 1.peel the bark of a tuber with a knife; cut a tuber |
Related Term | |
Word Stem | No word stems |
Examples
Ada bàrà jí.
Ada bàrà jí.
Ada peeled yam.
Baa ede ndị ahụ ọsọọsọ.
Baa ede ndị ahụ ọsọọsọ.
Peel those cocoyam quickly.
Ha ga-aba akpụ echi.
Ha ga-aba akpụ echi.
They will peal the cassava tomorrow.
Anyị na-aba akpụ.
Anyị na-aba akpụ.
We are peeling cassava.
A ga-aba ya etu ahụ.
A ga-aba ya etu ahụ.
It will be peeled like that
Ịba nduku ahụ were ya ọtụtụ oge.
Ịba nduku ahụ were ya ọtụtụ oge.
To peel that potato took her a lot of time.
Ha ga-aba ya n'ụtụtụ.
Ha ga-aba ya n'ụtụtụ.
They will peel it in the morning.
Baa ya ngwa ngwa.
Baa ya ngwa ngwa.
Peel it fast.
Ọ chọghị ịba ya.
Ọ chọghị ịba ya.
He does not want to peel it.
bà
bà
Word | bà |
Definitions | Active verb 貝 1.accommodate the size of something; enter; take; fit |
Related Terms | |
Word Stems | No word stems |
Examples
Ọ ga-aba n'azụ.
Ọ ga-aba n'azụ.
It will fit in the back.
Ite a ga-aba ihe m na-esi.
Ite a ga-aba ihe m na-esi.
This pot will take what I am cooking.
Uwe ahụ bara m.
Uwe ahụ bara m.
That dress fit me.
Akpụụkwụ a na-aba ụkwụ m.
Akpụụkwụ a na-aba ụkwụ m.
This shoe fits my leg.
bà
bà
Word | bà |
Definitions | Active verb 㢤 1.soak; keep in water or liquid so as to absorb a lot of it Passive verb 1.be soaked; be in water or liquid so as to absorb a lot of it |
Related Terms | |
Word Stems | No word stems |
Examples
A na-aba ọka na mmiri tupu a kwọọ ya.
A na-aba ọka na mmiri tupu a kwọọ ya.
Corn is soaked in water before it is threshed.
Ndidi ga-aba akwa ya na mmiri n'ụtụtụ.
Ndidi ga-aba akwa ya na mmiri n'ụtụtụ.
Ndidi will soak her cloth in the morning.
Onye bara ya na mmiri?
Onye bara ya na mmiri?
Who soaked it in water?
Ọ dị mkpa ịba ya na mmiri.
Ọ dị mkpa ịba ya na mmiri.
It is important that you soak it in water.
Ọ chọrọ ịbanye ya na mmiri ruru unyi.
Ọ chọrọ ịbanye ya na mmiri ruru unyi.
She wants to soak it in dirty water.
bà
bà
Word | bà |
Definitions | Active verb 1.go in; enter |
Related Terms | |
Word Stems | No word stems |
Examples
Anyị bara n'ime ọhịa ịkpata ọgwụ ahịhịa.
Anyị bara n'ime ọhịa ịkpata ọgwụ ahịhịa.
We entered the bush to fetch herbs.
ǫpàǹté
ọ̀pàǹte
Word | ọ̀pàǹte |
Definitions | Noun 1.pants; knickers; panties; underwear |
Related Term | |
Word Stem | No word stems |
Examples
Amaghị m ego ole ọ zụrụ ọpante ndị ahụ.
Amaghị m ego ole ọ zụrụ ọpante ndị ahụ.
I don't know how much she bought those pants.
Ọpante ya dọkara oge ọ na-agba ọsọ.
Ọpante ya dọkara oge ọ na-agba ọsọ.
Her pant got torn when she was running.
Amaka nwere ọtụtụ ọpante.
Amaka nwere ọtụtụ ọpante.
Amaka has so many pants.
Ọpante nke a mara mma.
Ọpante nke a mara mma.
This pant is beautiful.
Ụmụ nwoke anaghị eyikarị ọpante.
Ụmụ nwoke anaghị eyikarị ọpante.
Men do not usually wear pants.
Ha ji ọpante ya gwọ ọgwụ.
Ha ji ọpante ya gwọ ọgwụ.
They prepared charm with her pant.
Ọ dịghị mma iyikarị ọpanta otu ugboro.
Ọ dịghị mma iyikarị ọpanta otu ugboro.
It is not proper to a pant more than once.